| Chapter 83 |
|
En sång, en psalm av Asaf. |
|
Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud. |
|
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet. |
|
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar. |
|
De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.» |
|
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund: |
|
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna, |
|
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus; |
|
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela. |
|
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck, |
|
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken. |
|
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna, |
|
eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.» |
|
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden. |
|
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg |
|
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm. |
|
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE. |
|
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. |
|
Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden. |